I Sverige finns det, enligt Skolverkets läroplan 2011, 18 nationella program. Dessa program har så skilda profiler att de sträcker sig från barn- och fritidsprogrammet till industritekniska, med allt ifrån naturbruksprogrammet till restaurang- och livsmedelsprogrammet däremellan. För att få gå ett av dessa nationella program är det ett krav att du har slutfört årskurs 9 i grundskolan, inte redan har genomgått en gymnasieutbildning, samt att du börjar läsa på programmet senast det första kalenderhalvår då du fyller 20 år. Till av de yrkesprogram som också erbjuds ser kraven lite annorlunda ut: för att få behörighet dit ska du ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matte samt i minst fem andra ämnen från grundskolan.

Det finns idag två olika typer av studentexamen. Beroende på om man går ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program ser de annorlunda ut. Om du läser ett av de yrkesförberedande programmen kan du direkt efter studenten ta en yrkesexamen, och på så vis bli redo att gå raka vägen ut i arbetslivet. Om du läser ett av de högskoleförberedande programmen kan du förstås också gå direkt in i ett jobb, men du kan också studera vidare för att ta en högskoleförberedande examen. I så fall krävs det åtminstone att du har minst 2250 godkända gymnasiepoäng (av 2500), där du har godkänt i svenska eller svenska som andraspråk 3, engelska 2 och matematik 1, samt att ditt gymnasiearbete har fått betyget godkänt. En hel del utbildningar kräver dock mer än så: till exempel kan vissa specifika kurser i språk eller naturvetenskapliga ämnen vara obligatoriska på vissa program.

Fram till år 2011 hade man på gymnasiet fyra möjliga betyg: icke godkänd (IG), godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). Idag ser situationen annorlunda ut: kriterierna för de olika betygen är mycket tydligare beskrivna, och är utformade för att leda till en mer rättvis betygssättning. Skolverket har för varje ämne tydligt formulerat ett syfte och en beskrivning av hur kursen ska bidra till studentens utbildning. I samma kursplan ska det också stå information om vilka begrepp och vilken kunskap som kursen inbegriper – ett smart sätt att hålla koll på var man är på väg och hur man kan strukturera upp sitt pluggande.

Istället för det gamla betygssystemet använder man sig idag av sex olika steg: A till F. Betyget F innebär ett icke godkänt resultat, och A till E står för i hur hög grad eleven har uppnått de för ämnet specifika målen. Varje betyg har ett värde: A är 20, B är 17,5, C är 15, D är 12,5, E är 10 och F är 0. Högsta möjliga betyg för en given kurs är med andra ord 20. Om eleven inte har deltagit tillräckligt mycket i undervisningen så att läraren inte anser sig kunna sätta något betyg över huvud taget kan helt enkelt ett streck delas ut, något som innebär att eleven varken är godkänd eller underkänd.