En grundläggande behörighet är ett absolut krav om du efter studenten vill läsa vidare på universitet och högskola. För att få grundläggande behörighet måste du uppfylla följande kriterier: ha minst 2250 godkända gymnasiepoäng, ha godkänt på 90 procent av gymnasiets kurser, alternativt en utbildning från folkhögskola som ger grundläggande behörighet, eller utländsk motsvarighet till en gymnasieutbildning. Om du saknar grundläggande behörighet har du möjlighet att komplettera din utbildning med hjälp av kurser på komvux eller folkhögskola. Då kan du ofta välja mellan att läsa ihop med en annan grupp eller att plugga på egen hand, på distans.

När du läser på gymnasiet är det A och O att vara medveten om vilka kurser som ger meritpoäng, eftersom dessa kan komma till nytta när du så småningom ska söka in till högskola och universitet. Det är kurser som matte, språk och diverse områdesämnen som kan ge extra meritpoäng – exakt vilka ämnen som gäller är olika för olika gymnasieprogram, men generellt gäller att det är ämnen som fungerar fördjupande. Som mest kan du få totalt 2,5 meritpoäng.

Bra att veta är också att när du söker in till högskolan, delas du in i olika grupper beroende på hur du har fått dina betyg. Urvalet sker på så vis utifrån två kvoter, kallade grupp 1 och grupp 2. Grupp 1 är den kvot dit alla med slutbetyg från gymnasiet räknas, och till grupp 2 hör de som har kompletterat sina betyg på Komvux för att få behörighet att söka. En tredjedel av platserna från grupp 2 fördelas till grupp 1, vilket gör att det är större chans att komma in på utbildningen om man söker in via grupp 1. Det är bland annat med anledning av detta som det är så viktigt att välja sitt gymnasieprogram med omsorg: om du läser in kurser på Komvux för att komplettera så hamnar du i grupp 2, och får på så vis mindre chans att bli antagen än om du hade sökt in via grupp 1.